Urmakaren

Detta är min nya kvällshobby: laga trasiga leksaker. Det här är insidan på en liten spelkonsol PSP, Playstation Portable. Knappar och reglage blir utslitna under åren men det finns nya att stoppa in. Allting är i miniformat. Skruvarna är millimeterstora.

Min morfar var självlärd urmakare. Han var byggsnickare också. Men på kvällarna när han ätit sin mat gick han in i sitt rum och stängde dörren. Då lagade han klockor. Fixade med små, små kugghjul som försvann i hans stora byggnävar.

Känner ett visst släktskap med honom när jag sitter där med lupp och små skruvmejslar, petar och trycker in bitarna. Det är ett pill som kräver bra ljus, lupp och en stängd dörr. Förstår hur han kände det.

Barnen kommer in och vill kolla, men jag måste skicka iväg dem. Det går inte att tappa bort någon del.

Det var det värsta som kunde hända morfar var om ett kugghjul föll på golvet.

Förstår precis hur han känner det. Urmakarens barnbarn.

Posted in Uncategorized.

One Comment

  1. Du beskriver skeendet i min fars klockrum, som vi barn av naturliga skäl kallade rummet, helt överensstämmande med verkligheten. Tack Gud att vi förmedlat denna känsla! Vi hade väldig respekt för honom i klockrummet, men när han väl kom ut och hade gjort sitt förvärv, var han en helt underbar far, som kunde leka med oss barn, han var en helt otrolig far!

Leave a Reply to stina olofsson Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *