Varför ska det vara så svårt att vara olika?

OlikaEfter flera dagar i samtal med israeler, palestinier, judar, muslimer, kristna, taxichaffisar, biskop, rektorer, lärda i största allmänhet i Israel/Palestina, inser jag att alla berättar ungefär samma sak: 1) vi vill leva ett vanligt liv, vi är så trötta på konflikter, 2) det har blivit värre, vi är pessimistiska inför framtiden.

Det var påfallande att alla ville leva ett vanligt liv, d v s kunna skicka barn till skolan, kunna försörja sig och sina nära, äta och bo någonstans och kunna röra sig fritt utan att känna sig hotad.

Det var också påfallande att många kände en pessimism inför framtiden. Biskop Munib Younan för den lutherska kyrkan i heliga landet och Jordanien, uttryckte det: jag har inte förlorat hoppet, men jag är inte optimist.

Man känner håglöshet från båda sidor. Man rår inte på den politiska situationen som medborgare. Israelerna sa att deras regering är för hårdnackad och palestinierna tyckte sitt ledarskap var alldeles för svagt. Den politiska vägen är blockerad och det enda som gror är extremare åsikter på båda sidor.

Varför ska det vara så svårt att vara olika?

Jag är övertygad att den frågan också gäller hemma i Sverige. Vi har svårt för olikheter. Vi har inte tränats i att möta olikheter. Det annorlunda blir bara udda och farligt. Olikhet är inget som premieras, följ mallen så går det dig väl.

Varför ska det vara så svårt att vara olika?

Vi är alla olika. Bakom våra putsade ytor är vi helt olika. Vi är nämligen original. Unika varelser. Underbara varma, levande varelser, alla på sitt sätt.

En av de judiska föreläsarna sa att när man sätter en stämpel på något så blir allt lika, men när Gud stämplar oss med sin avbild, blir alla olika. Att vi alla är olika är en manifestation av Guds oändlighet. Att vara olika är att visa på Guds storhet och oändlighet. Att försöka vara lika är att förkrympa storheten. Likhet är bara tråkigt och smaklöst.

Olikhet är inget farligt. Det är vi allihopa. Du med.

Posted in Uncategorized.