Vi var på besök eller bättre återbesök.
För drygt ett år sedan var vi i Hongkong för att intervjua filippinare (tjejer mest) som arbetade där. Vi ville berätta om deras liv och koppla det till livet där de kommer ifrån. Varifrån kommer man och varför åker man, ville vi veta.
Resultatet blev en presentation och en utställning till Världens fest i juni i år: Made in Hong Kong (just det en ordvits: made uttalas precis som maid, hemhjälp), Den åker vidare runt i Linköpings stift just nu.
Igår åkte vi tillbaka med bilderna som vi tog till familjerna i Guimaras, bilder både från Hongkong och utställningen i Sverige. Vi träffade Helen som har en syster i Hongkong. Det blev ett kärt återseende.
Vi blev inbjudna i hennes lilla affär och satt och pratade om henne, hennes liv och syster. Vi satt och skrattade medan nyfikna bybor kom och köpte en extra dricka för att få en syn de båda vita som var därinne.
Det går bra men i bland är det också svårt. Då brukar jag ändå försöka vara tacksam, säger hon leende. Tidigt på morgonen, innan solen går upp, går jag ut tittar upp på himmelen och säger: tack Gud för att du vakade över oss i natt. Tack Gud.