Påsken

Medan vi lyssnar på Stabat Mater i våra kyrkor i Sverige och tänker på påskens drama, gör man påsk i Filippinerna. I västerlandet flyttar vi upp alla erfarenheter i huvudet. Även ett fysiskt lidande som påsken beskriver. I Sverige blir påsken lika med stillsamma konserter. På sin höjd kanske man kan få se en spik.

I Filippinerna är det tvärtom. Man lever påsken. Man får inte bara se på en spik, det bankas med spikar, det skriks och man gråter. Det smäller och dånar i kyrkorna. Jesus dör och uppstår. Man klär ut sig och deltar på ett helt annat sätt. Påsken är inte en tanke utan ett liv.

Det ger en annan bild av påsken och en annan bild av Jesus. Det är ett sätt att berätta om sina umbäranden och att finna en Gud som lider.

Men i Filippinerna efterlyser prelaterna att man också firar att Jesus uppstår. Man kan inte fastna i lidandet utan går vidare. Att identifiera sig med lidandet är viktigt men att man kan gå vidare är minst lika viktigt.

Påsken är både lidande och uppståndelse.

Posted in Uncategorized.

2 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published.